Frågan i rubriken dök upp i en kommentar tidigare idag och jag tänkte svara på det hela i ett inlägg, dels för att underlätta och inte skriva en halv mils lång kommentar och dels för att jag tänkte dela med mig lite av en del av hennes upplägg. Carthéa är född år 2010, vilket i år gör henne 4 år gammal. Hon ligger dock inte i samma fas som 4åringarna "ska" ligga på då hon reds in i oktober som sen 3åring och har sen vilat hela vintern för att sen sättas igång nu i mitten av mars, så sammanlagt är hon egentligen inte riden i mycket mer än drygt två månader.

 

En typisk vecka för Théa betår av enkla och roliga ridpass varvat med vilodagar och ett par stycken mer krävande pass, lägger även in ett par språng i vissa av ridpassen just för rutinens skull, men själva hoppningen (nu menar jag ordentliga övningar osv.) lämnar jag åt träningar för instruktör då jag vill ha någon på marken som ger direktiv för att allt ska bli 100% rätt. Jag kan langa upp denna veckans planering så har ni lite koll!

 

3/5, Dressyrträning för Annika

4/5, Uteritt

5/5, Vila

6/5, Löshoppning

7/5, Hoppträning för Ann

8/5, Vila

9/5, Lätt pass i paddocken

10/5, Dressyrtrim

 

As you can see så blir det ganska mycket (eller ja, 2 dagar i rad) hoppning kommande vecka, men ta tre djupa andetag och gå inte i taket, hästen vi snackar om hoppar ju faktiskt runt 50-70 cm högt (lågt?) under ryttare och på löshoppningen blir hon knappt ens svettig utan tycker bara det hela är latjolajban. Jag trooooor inte att vi kommer att slita ut henne både fysiskt och mentalt, ge henne men för livet, förinta hennes hopplust eller slita ut hennes kotor... Rutin, rutin, rutin you guys!