Känner mig 110% färdig med denna dagen och ligger i skrivande stund nedkrupen i sängen under både täcke och filt, wow alltså, hösten har verkligen slagit till ordentligt de senaste dagarna! Fick tillochmed skrapa rutorna på bilen imorse, brrr....

 

Iallafall, jag har tyvärr fått börja intala migsjälv att tävlingen i helgen bara är till att lägga ner.. När man inte kan få ner foten i någon annan skomodell än den omtalade "foppatoffeln", så kan jag ju bara drömma om att pressa ner den i mina redan sen innan snortighta Pioneer.... Jag har dessutom inte kunnat rida hästarna sen the accident, om vi bortser från i söndags när jag tvingade upp migsjälv och skumpade runt med bara en stigbygel och tårarna trytandes bakom ögonen, redan då såg tävlingen ganska avlägsen ut.... Har iallafall spenderat kvällen inne på akuten då jag insett att jag borde kolla upp foten för att veta om jag absolut inte ska belasta den eller bara bita ihop, och tack och lov var det det sistnämnda beskedet vi fick av farbror doktorn! En kraftig stukning av fotleden lider jag av som gör att jag fortfarande är rejält svullen, området har skiftat till en snygg blå/lila färg, jag kan röra foten svagt upp och ner men inte i sidled överhuvudtaget, gallskriker bara någon är i närheten av att peta på den och jag hoppar runt som ett invalido på kryckor på jobbet....

 

Sweet life, jooooooooooo