en liten stund blev 1, blev 2 och ja, en halv till

Alltså, HAHA! "Jag ska bara sova en liten stund" säger jag, stendeckar och vaknar 2,5 timme senare... Bra Kastman! Aja, känner mig betydligt mycket mer tillsfred nu när slipper gå runt och känna mig som om jag lider av insomnia. Tror jag sov bort hungern också för magen förde inte ett jäkla väsen längre när jag vaknat, eller så lyckades jag kanske inte rädda valen? hmm.. Tryckte iallafall i mig en macka och lite choklad när jag vaknade, för säkerhets skull liksom!

 

Okej men hur gick det idag då? Joooo jag tyckte vi rattade runt relativt bra och fick en klart godkänd procent för att vara första gången på en dressyrbana för oss båda faktiskt! Stackars Astrid blev alldeles förskräckt när hon kom in på banan och fick syn på domarna, haha! Så hon var lite spänd och stirrig nere på den kortsidan och vid ett tillfälle vände hon och stegrade i programmet, men hon kom tillbaka väldigt fort efter de små incidenterna och gjorde alla andra moment väldigt bra så vi fick ändå hyfsat betyg med en del 7:or i protokollet och 60,167%! Domaren tyckte vi skulle satsa lite mer i ren allmänhet, mer tryck i ökningarna osv. Men jag tyckte det var rättså bra att få känna på det idag och sen vet vi lite mer hur vi ska rida och vad vi ska förbättra till nästa gång! Redan på fredag ska vi ut och jaga bokstäver igen, då är det eftermiddagstävling i Hässleholm :) Kul!

 

Fröken Kastman, du var briljant igår! Du visade verkligen några av era bästa sidor och bara pyttelite av era mindre goda... Det såg så mjukt och lätt ut mellan varven att jag förstår av domaren önskade mer tryck och power (för seger). Bra att domaren inte kunde gissa vad som döljer sig bakom den eleganta sitsen och det gnistrande pannbandet - nämligen en förklädd hoppryttare på en eldsprutandr drake som har fler åsikter än en ultraradikal feminist... Men det är ju det som är poängen med dressyr, liksom t ex med balett. Det ska se lätt och elegant ut - men innanför tjusiga outfiten råder maxpuls och armsvett. Och innanför den blonda, strassbeströdda frisyren, går hjärncellerna på kokpunkten; programmet, bokstäverna, läsa av hästen oavbrutet, balansera risker (tryck & power) mot säkerhet (lugn & lösgjordhet). Sedan måste man förhålla sig till en att dressyr är en bedömningssport, dvs man måste älska att få kritik och synpunkter och lära sig bedömningskriterierna. Det behövs en massa egenskaper för att bli en framgångsrik dressyrryttare. Men vill man ha det lite lättare kan man alltid satsa på hoppning ;)
Ett alternativ för fröken Kastman är helt klart att bli författare eller journalist! Med den självironi och alla målande beskrivningar, har jag nu blivit så akut och oörväntat vrålhungrig att jag måste undsätta min val... ;)
PS: Haha! Såg din video där Astrid på tävling, utan att blinka, hoppar runt bland en massa hinder, växtlighet och funktionärer. VARFÖR blir samma häst då livrädd för ett domarbord...?