burst to the limit

Godkväll eller godmorgon på er och jag vet varken upp eller ner.. Tekniskt sett är det och borde vara godnatt för min del men jag känner att jag behöver få ut detta nu medans allt fortfarande snurrar i huvudet!
 
Idag brast det för mig, bägaren rann över och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Jag kan väl säga som såhär: efter ca 5 h sömn på natten, upp och jobba mellan 8-14:30, upp och fixa stallet och sen träna tre hästar utan någon mat i magen är inget att rekommendera..  struntade i att äta på jobb då jag egentligen skulle slutat 13 (precis efter lunch) och skulle därför hinna hem och käka innan det var dags för träningarna, men sen fick jag jobba över till halv 3 och där sket sig den planen. Häst nummer ett och två gick fine men under sista passets gång tog orken och tålamodet slut.. Astrid var så jävlig som bara Astrid kan vara och med de förutsättningarna jag låg inne med så orkade kroppen helt enkelt inte mer. Så efter oräkneligt många Astrid-attacker med stegringar och slit och ryck i tyglarna så jag åker ur sadeln, helkroppstacklingar in i väggarna där mina ben och knän blir halvt krossade mellan 500 kg rå styrka och en solid trävägg och diverse andra dampryck orkade jag inte mer utan bröt ihop två gånger under passets gång.. Samtidigt som jag bara vill lägga av, hoppa av hästen och kasta in handduken blir jag samtidigt så jälva förbannad och beslutsam och till slut så släppte hon och blev ganska fin på slutet.
 
Usch vad jag hatar att ha såna här dagar, jag känner mig som en pipig liten gnällig snorunge som inte duger till något annat än att irritera omvärlden.. Aja, de två första passen får ju iallafall godkänt i betyg, både Eddie och Théa skötte sig över förväntan! Så något bra har ju även denna dagen bringat, inte bara gnälliga ungar från morgon till kväll ;) (och ja jag jobbar på en förskola så det är skitroligt ha ha ha) På tal om jobbet så tog jag en day off imorgon, tyckte jag kunde behöva det...
 
På översta bilden gosar Eddie med Beeche under framskrittningen idag, Beeche är Eddies favorit i hela världen, oavsett utmanare. Undre bilden föreställer snyggis Théa som har börjat fatta poängen med att faktiskt arbeta istället för att springa omkring som en ihoptryckt liten korv med huvudet i vädret ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0