Äntligen är tävlingsdebuten gjord och jag kunde inte vara nöjdare!!

Jag trodde att jag skulle sitta på en superstirrig häst som var jättetittig och ska jag vara ärlig så hade jag faktiskt förväntat mig en del vägringar också, för tidigare har han varit supermesig när det gäller hinder och kunde stanna och vara rädd för helt vanliga hinder med enbart bommar... Så när jag då fick syn på banan och där var både plankor och grindar så tänkte jag på ett ungefär: "jahap.. hahah, detta kan bli spännande!"

Tror ni att han var som ovan beskriven? Svar nej, jag har nog aldrig suttit på en så sprudlande glad häst som håller på att explodera av lycka och inte riktigt vet var han ska göra av sina långa ben! Det var så underbart att sitta på honom och känna känslan av att han verkligen bara letar efter hinder och tvekade inte det minsta på varken plankor eller grindar, shit alltså vilken chock jag fick!

 

I första klassen, 80 cm, fick vi två rivningar med oss. Riktiga slarvpet om jag ska vara ärlig, han tog inte i övehuvudtaget utan verkade tycka att det var för lågt och blev ganska nonchalant istället. Men det var en bra runda i övrigt då han var lugn och fin och totalt otittig, där och då tänkte jag: "nu får det gå hurfan det vill i nästa klass för han var så jääävla duktig!!", vad tror ni han gör? Han går in och gör en felfri runda i 90cm!! Alltså ååh mitt älskade hjärta, du skulle bara veta hur stolt jag är över dig just nu ♥

 

90cm-rundan var mer spänd för han blev så himla laddad och överhoppade sig en del, och ettan kom han helt mongo på för jag red urkasst hahah... Men tycker ändå han förtjänar en fet guldstjärna för att ha tagit sig igenom hela dagen och skött sig såhär jävla bra!!